NY BLOGG!

Efter 5 års blogggande är utrymmet för bilder mer än överfullt och jag väljer därför att byta blogg..

Välkomna att fortsätta följa mig & Kes på camjak.wordpress.com!

Cajac kommer att finnas kvar en tid för att både jag & ni ska kunna hitta inlägg och bilder från tidigare år.

År 2015

År 2015. Jag hade på känn att det skulle bli ett bra år, jag lixom gillade siffrorna på nå vis. Och visst har det innehållit en massa bra saker – som de flesta år, men innehöll också en stor sorg när min finaste orangea vän lämnade jordelivet den 2 april 2015.

Finaste Gin, saknaden är fortfarande stor och livet är sig inte helt som det ska vara utan henne.

Innan Gin insjuknade och gick bort hann vi dock slå till med stordåd. Trots att hon började året med att genomgå en stor operation där ett flertal juvertumörer togs bort, var hon snabbt på banan och följde gladeligen med till Karlstad i början av mars där hon blev svensk freestylechampion – sitt sjätte championat och sin femte titel kammade hon hem, fröken orange.

De senaste 12 åren i mitt liv hade inte varit desamma utan henne. Hon var alltid med, hon var en del av mig och jag var en del av henne. Jag minns henne med stolthet och är glad att jag har kvar ”lillasyster” Kes vid min sida!

Kes har under året vuxit på sig, hon har blivit än mer erfaren från diverse resor, mer trygg i sig själv och mer självklar i min vardag. Vi har en aldrig förr så bra kommunikation oss emellan, en sån där man inte bara kan trolla fram utan som kommer med mängden av träning, tid och umgänge tillsammans.

Under året har jag och Kes främst tävlat agility ihop. Förra vintersäsongen fick vi förmånen att vara med i en träningsgrupp som tränade 1 dag/vecka från oktober till april, vilket var det perfekta sättet för oss att komma igång. I slutet av mars gjorde vi får första tävling i klass 1 och tävlingssäsongen har gått över förväntan! Vi har tagit oss från klass 1 till hoppklass 3 och har 1 pinne kvar i agilityklass 2. Jag trivs riktigt bra med Kes i agilityn och har aldrig tyckt att agility är så roligt som jag tyckt nu det senaste året!

Utöver agilityn har vi även tävlat i HTM. Kes gick som en klocka i klass 1 och 2, av totalt fem starter i dessa klasser fick vi fem uppflyttningspoäng. I augusti debuterade vi klass 3 och därefter fick vi en del problem att ta tag i på tävlingsbanan.. Jag kan inte svara på om Kes tyckte det var på tok för roligt eller för påfrestande, men av någon anledning ljudade hon genom hela klass 3-debuten vilket gjorde mig ställd, irriterad och störd, och därefter har tävlingssituationen blivit laddad och negativ för oss. Årsmålet var championat och SM-kval, men vi fick gott nöja oss med 1 cert + reservplats till SM. Nästa år hoppas vi dock på revansch med konfliktfria tävlingar och en bra känsla på plan!

Vi hoppas även på att knyt upp våra knutor i lydnaden nästa år för att så småningom ta oss ut på lydnadsplanen igen! lydnaden har, liksom vallningen, mer eller mindre legat på is under det gångna året och hur mycket det blir av dessa två världar framöver återstår att se.

Året har hundmässigt i första hand varit ett roligt agilityår och jag är så tacksam över alla härliga hundvänner jag fått spendera detta år med! Utan er hade inte alla tävlingar, kurser och resor varit desamma!

 

Personligen har 2015 varit det första året som yrkesverksam dietist. Efter att ha tagit examen i januari började jag arbeta kort därefter. Jag hade den stora turen att hamna på en fantastisk arbetsplats där jag blivit omhändertagen och bemött på bästa tänkbara sätt! Året har gett många bra erfarenheter och under hösten blev det klart att mitt vikariat skulle få övergå till en fast tjänst. Så nu blir jag kvar i hemtrakterna (närmare bestämt Hässelby) på obestämd tid. Jag har under året njutit av många hundäventyr, att få återknyta till vänner och bekanta i Stockholm, att ha min första betalda semester, att få vara med på 3 dop och få äran att fotografera ett fantastiskt fint sommarbröllop, att få åka till Italien med kollegorna, att få ha fortsatt nära kontakt med alla vänner jag fått under mina år i Uppsala och att bli 1 år äldre och klokare 😉

 

 

Sanningen bakom den perfekta maten

Som nyexaminerad dietist känner jag mig långt ifrån den expert på mat, näring och klinisk nutrition som jag önskar vara. Jag kan inte allt om alla sjukdomar och tillstånd, jag kan inte näringsvärdet i varenda livsmedel och jag hinner inte läsa alla nya studier som görs.

Även som erfaren dietist kan man inte veta allt. Om allt. Jag vet också att dietistkåren överlag har mycket kvar att lära – som en liten och relativt ny yrkesgrupp finns mycket att utveckla. och eftersom vi jobbar utifrån evidensbaserad vård kan vi inte alltid utveckla vår rådgivning snabbare än vad forskarna kan dra sina slutsatser..

Det finns många som inte vet vad vi arbetar med eller hur. Det finns också många som tycker sig veta hur man ska äta. Och ja, det finns utan tvekan många som är grymt duktiga och insatta i den kost de själv intresserar sig av, har erfarenhet av eller tror på. Det finns de som äter och förespråkar en väl sammansatt vegankost, endast äter raw-food, tror på att proteinintaget är den viktigaste aspekten i en bra kost, äter LCHF, förespråkar vegetarisk kost eller tror att alla människor skulle må bättre utan mjölk och gluten.

Men, kan du förklara för föräldrar till en litet barn med nydiagnosticerad diabetes typ 1 hur kolhydratuträkning går till och vilka faktorer de bör ta hänsyn till för att ge rätt insulindos? Kan du ge råd om hur någon med undervikt och samtidig svår MB Chrohn, som inte kan äta stora mängder fett, kan äta för att gå upp i vikt? Kan du ge kostråd till någon med allergi mot ägg, mjölk och gluten för att denne ska få i sig en näringsmässigt komplett kost? Vet du hur man räddar livet på ett cancersjukt barn som inte kan äta mat pga illamående och kräkningar? Kan du beräkna energibehovet och välja rätt sondnäring åt denna patient? Kan du välja rätt sondnäring åt någon med allvarliga leverskador? kan du ge råd om proteinreducerad kost till den med allvarlig njursvikt? Kan du motivera någon att gå ned i vikt trots att denna försökt men misslyckats i 15 år? Kan du ge råd för viktminskning som ger resultat inte bara direkt utan även på lång sikt? Kan du hjälpa någon att gå ned i vikt trots att denna pga fysiska åkommor inte kan motionera, i huvud taget? Kan du hjälp en äldre människa, som tappat 20 % av sin vikt under 1 år, att återta den förlorade vikten? vet du hur man konsistensanpassar maten åt någon som på grund av exempelvis en stroke inte kan tugga och svälja maten på ett vanligt vis?

Det kan vi.

och vi vet att ”ju mer protein desto bättre” troligen inte stämmer, eftersom de studier som gjorts visar att kroppen inte kan ta upp mer än begränsad mängd protein.
– Vi vet också att man inte på automatik går ner i vikt av att äta mer grönsaker – men att man går ner i vikt om man byter ut en del av sin mat mot grönsaker.
– Att mjölk är nyttigt då det är en viktig källa till protein, kalcium och andra näringsämnen, men såklart inte för den som inte tål mjölk antingen pga bevisad komjölksproteinallergi eller av annan överkänslighet.
– Att kolhydrater inte är dåliga bara för att de är kolhydrater – enligt mig handlar det om den mängd som intas samt om kvalitén på kolhydraterna.
– att man såklart minskar i vikt om man utesluter kolhydratrika livsmedel (potatis/ris/pasta/bröd) utan att lägga till något annat (och utan att förändra den fysiska aktiviteten) eftersom man då har minskat sitt dagliga energiintag
– energibehovet är olika från person till person, de faktorer som spelar in är kön, ålder, längd, vikt och grad av fysisk aktivitet. Det är därför olika hur mycket vi bör äta för att behålla, öka eller minska sin vikt
– Det är inte nyttigt att äta en bulle. Men i en näringsmässigt komplett och balanserad kost finns det utrymme för något gott ibland.
– Läsk med sötningsmedel ger mindre energi än läsk med (mycket) socker, därför rekommenderar jag det till den överviktige som vill gå ned i vikt. Men för den sakens skull påstår jag inte att kalorifri läsk är nyttigt – det tillför inget gott till kroppen.
– Ja, frukt innehåller (frukt)socker. Men jag anser inte att frukt är onyttigt – den mesta frukt har en låg energitäthet och är dessutom en bra källa till vitaminer, antioxidanter och fibrer.
– Nyttig mat är inte nödvändigtvis den mat man går ned i vikt utav. Även om övervikt är vanligt i Sverige finns det även många normalviktiga. Och den grundläggande orsaken till att vi äter är för att kroppen behöver bränsle och näringsämnen för att fungera och vi ska må bra!
– Nötter är nyttigt – det innehåller proteiner, mineraler och nyttiga fetter, men kan såklart inte rekommenderas till den som är allergisk mot nötter.
– Rapsolja innehåller nyttiga fettsyror (omega 3) men kan för den sakens skull inte intas i obegränsade mängder, vilket isf skulle leda till övervikt. Övervikt kan i in tur leda till fetma som ger ökad risk för hjärt- kärlsjukdom, sömnapné, ökad belastning på leder, ökad risk för Diabetes Mellitus typ 2 med mera.

Vad för konsekvens ett livsmedel ger beror på i vilket tillstånd den som konsumerar livsmedlet är i, i vilken mängd det konsumeras och vad personen äter i övrigt. Helheten är det viktigaste. Man kan äta lite av allt men inte för mycket av något
.

Sanningen bakom den perfekta maten är att det inte finns någon sanning.

Tävlingshelg

Det var minsann längesen jag gjorde något inlägg här. Anledningen är den att jag ännu inte kommit mig för att göra årets uppgradering av mitt lagringsutrymme, vilket gör att jag inte kan ladda upp några fler bilder. Vilket gör bloggandet väldigt omotiverat för mig. Men här kommer ett inlägg om helgens tävlande, inte med bilder men med film! 🙂

I lördags tävlade vi årets sista utomhustävling i agility. Sen i augusti har vi bara haft 1 pinne kvar i hoppklass 2, däremot i agility klass 2 hade vi 2 st kvar. Förra helgen hade vi hela sju lopp på agendan, men tyvär slutade hela helgen med stolpe ut. Av 7 lopp hade vi tre diskade, ett med 10 fel och tre (!) lopp med 5 fel. Överlag fina lopp med tider som hade räckt långt, så det känns såklart lite surt att det där lilla felet ska komma i vägen.. men på´t igen! =)
Under lördagen nollade vi agilityloppet, dock med en vid sväng och e ”fulsnurr” så jag var inte säker på om tiden skulle räcka. Men som tur var räckte den till en andraplacering med vår andra pinne! Hopploppen slutade tyvär, likt förra helgen, men stolpe ut. 5 fel i bägge klasserna (en vägran + en rivning), än en gång frustrerande att vara så nära, men jag är glad att känslan är på topp inne på planen! =D

Nu har vi 1 pinne kvar i både hopp och agility klass 2. När jag satte igång vårat tävlande i våras satte jag aldrig några resultatmål för året, utan tänkte mest att vi skulle försöka ta oss ur ettan och att mer än så vore bonus. Med andra ord är jag riktigt nöjd med att det gått så bra som det gått! En pinne till i varje klass sen är hon klass 3-hund..! Fantastisk känsla!

Film från gårdagens tre lopp:

Igår var vi i Linköping för att starta vår andra HTM klass 3-tävling. Träningen sen senaste tävlingen har verkligen inte varit fläckfri, jag hade egentligen ingen känsla för hur dagens starter skulle gå..
I första starten kändes hon lite osäker, men med mycket stöd från mig jobbade vi oss igenom hela programmet och jag var såå nöjd när vi sprang av planen. Vi fick höra många fina lovord från andra (duktiga) tävlande och publik, jättekul! Men till min stora besvikelse räckte inte poängen, så det blev inget cert för oss.

I andra starten kändes hon av någon anledning riktigt trött och hon tyckt det var jobbigt att genomföra hela programmet. Det blev ett par släpp i positionerna och tyvär inte alls samma flyt som i första starten. Men jag var nöjd över att jag höll ihop och försökte peppa henne istället för att bli besviken! Poängen blev väldigt låga, så vi fick leva vidare på dagens första start som ni ser nedan på film.

Nu har vi i varje fall uppnått årets första HTM-mål; 4 resultat från klass 3. Tyvär inte med de poäng jag hade hoppats på, men vi får träna vidare och försöka igen!

Med oss hem fick vi i varje fall lite bra tips från Janna, som både tävlar och bedömer sporten. Jag har ju egentligen väldigt liten egen erfarenhet utav HTM, jag har egentligen bara läst igenom reglerna en gång och frågat några enstaka vänner om tips och sen bara kört på. Tydligen ligger Kes lite långt bak i sina positioner, jag har tänkt ”hennes huvud vid mitt lår” men tydligen ska hon röra sig med sin bog parallellt med mitt ben. Bra information och nu fick vi nåt att jobba vidare med 🙂

SM i lydnad 2015

Denna helg har jag avslutat mina semesterveckor med två fantastiskt hundiga, härliga, spännande och glädjefyllda dagar, nämligen SM i lydnad!

Igår åkte jag och Frida till Eskilstuna för att heja på flera av våra otroligt duktiga träningskompisar och vänner som startade årets SM i lydnad. Kvalet in till 2015 års SM har inte varit lätt – konkurrensen har varit stor och poängen som krävts har varit skyhöga. Med andra ord var det ett starkt startfält som påbörjade tävlandet i fredags!

Nytt för i år var bl.a. att poängen från kvalomgången nollställdes inför finalen, vilket gjorde att alla de 15 som gått vidare hade lika stor chans på pallplatserna!

Kvalomgången var riktigt spännande och finalen om möjligt ännu mer spännande. Det var små marginaler i toppen och många duktiga och stabila ekipage visade framfötterna.

Ett stort GRATTIS till alla duktiga ekipage som presterat under helgen och visat upp lydnad när den är som bäst! Grattis till bland annat Anna Hilding och Grym som gjorde två toppenprestationer och placerade sig som två både i kvalomgången och i finalen samt Malin & Elton som efter förra årets vinst i år tog en bronsmedalj! Ett extra stort grattis till Louise och kes ”kennelkompis” Snipe som knep en 4:eplacering på sitt allra första SM! Efter mååånga timmars tränande, analyserande, funderande och planerande har de utvecklats enormt ihop och under dagarna två visat vad de verkligen går för! Jag känner ingen som drivs av samma passion inom lydnaden som Louise och hon är så himla värd den hedrande 4:placeringen! =D

Nu är vi laddade med inspiration och taggade på att så småningom återuppta vårat eget lydnadstränande! =D

Kameran åkte upp vid ett par tillfällen – här är ett par bilder från helgen!

I björkarnas stad

I mitten av augusti var jag & Denice på tävlingsresa upp till Umeå. På grund av en hektisk vår har bilderna från den helgen blivit orörda, men nu när jag blivit sängliggandes pga halsflussen från helvetet så passade jag på att ta tag dom.

Här är några bilder på tre coola brudar som gör ett besök i Umeå stad 😉

Oförskämt bra helg!

Den här helgen har nog varit så bra den hade kunnat vara! I fredags fick jag besked om att Kes, som åkte på en akut anaplasmainfektion förra veckan, är friskförklarad. Det firade vi med en lugn kväll med mamma; kinamat på restaurang i solen och sen öl på balkongen. I lördags spenderade vi flera soliga timmar på So-Su BK tillsammans med Emilie och Ofelia – riktigt bra och rolig agilityträning! Längesen vi tränade strukturerat och sista tiden har blivit mestadels enkla banor och rakt på, så det var på tiden med en svårare och mer utmanande bana! =)

Efter agilityträningen hann jag med en sväng på gymmet innan Sandra kom förbi för att sen spendera kvällen på krogen – middag och sen dans till på småtimmarna, riktigt bra kväll!
Idag vaknade jag upp och mådde oförskämt bra vilket passade utmärkt då ett besök på stan med ansiktsbehandling och lunch med syster stod på schemat. Efteråt tog jag en shoppingtur (vem blir inte glad av det? ;)) och slutligen åkte jag hem till hundarna för att ta en långpromenad i värmande sommarsol med trevligt sällskap!

Nu är det dags att runda av helgen och ladda om inför ny arbetsvecka, sista veckan innan det är dags för 3 veckors semester!

Här en samling bilder från gårdagens agilityträning 🙂

Träningsfilm

När lydnaden ligger på is för ett tag så roar vi oss med annan träning… =)

For the win Kes 4 år!

Idag (23 juni) fyller fröken Vessel hela 4 år. Min unghund börjar bli stor nu..! På ett sätt känns det som att hon nyss var en liten slyngel, men på ett sätt känns hon så självklar i mitt liv. Och även om hon fortfarande har för sig en del olater, så börjar hon formas till en välutbildad hund med många erfarenheter bakom sig. Att vara med hela tiden och överallt har varit Kes vardag sedan den dag hon flyttade in till mig. Att vi lyckats prestera något på tävlingsbanorna gör mig glad, men ännu mer glädjer det mig åt den tid vi har framför oss!

Personlig, fartfylld, kärleksfull, glad, klängig, ett svängande humör, snabb, fokuserad och älskad. Det finns många ord som beskriver denna trefärgade, sprudlande fyrbenta vän som jag har vid min sida ❤

Ett litet urval av bilder från våra år tillsammans!

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Agilitytävling

Idag har vi besökt Uppsala för att tävla 4 starter agilityklass 1, med ett litet hopp om att lyckas ta vår sista pinne i agilityklassen. Men tyvär lyckas vi alltid få med oss nåt litet sketet fel med oss in i mål..

Jag är i varje fall nöjd med helheten och ffa med Agilityklass 1A och hoppklass 1B där banan satt som ett smäck men tyvär med en rivning i varje start.

Eter en trevlig dag med agilityvänner besökte vi Hanna, Nix och lilla Emil. Valpmys och middagssällskap satt inte fel en söndag som denna! 🙂